Igår skulle vi äntligen ut på vår efterlängtade utflykt till High Chaparall.
Packat och klart kom vi iväg till tiden och körde som den lyckliga familjen mot dagens äventyr.
Vi kom ända till Svedala innan den stora röda o l j e l a m p a n började att lysa.
Stanna direkt. Fylla på olja. Hjälpte inte. I instruktionsboken står att om lampan lyser till trots för påfylld olja ska man STANNA DIREKT. Verkstan gav oss samma instruktioner så det var bara att ringa efter bergningsbil samt någon som kunde hämta upp oss från E 65 an. Bilen är nu lämnad på verkstan för värsta kontrollen och vår semester har nu kostat oss muchos dollars innan vi ens kommit hemifrån. Hahaha..
I allt elände hände en liten rolig men mycket pinsam sak. Vi har i flera veckor efterlyst vår käre "gräva-upp-infarten" man. Vi har ringt honom för att få klarheter i när han egentligen har möjlighet att komma då han har sagt "om några dagar" sedan i början av juni.
Efter väldigt många om och men bestämdes att han skulle börja gräva i mitten av denna veckan, vilket då blir onsdag. För att vara på den säkra sidan att han verkligen kom ihåg detta möte skickade jag honom ett litet sms (tänkte att han var trött på mitt telefon tjat) där jag påminde om onsdagen och att om han inte kunde komma annars skulle höra av sig.
Det visar sig dock att jag hade skrivit " Hör gärna av dig annars...." HÖR AV DIG! ANNARS... Vilket han hade tolkat som ett hot från min sida. Grävkillen både ringde mig OCH dök upp med sin lille grävmaskin under onsdagen, så det hade sin lilla verkan även om det inte var meningen att meddelandet skulle tolkas på maffiavis.
Semestern fortsätter med sina oanade överraskningar och jag väntar med spänning på vad dagen idag har att erbjuda.
.
torsdag 9 juli 2009
tisdag 7 juli 2009
Störigt
Idag blev jag störd.
Under två timmar när jag bänkade mig framför Tv´n för att zappa mig fram till CNN för att se Michael Jacksons begravning. LIVE. Just då, blev lillkillen hungrig, nödig, leksugen, törstig. You name it och han var det.
Jag vill inte bli störd när jag lipar. Eller fäller en tår. Jag vill sörja i fred.
Jag sörjer en man, som jag inte känner och som bara är just det - en man. Visserligen en superkändis, men ingen som man kände precis och ingen som jag känt mig särskilt intresserad av tidigare. Men nu känns det plötsligt oerhört viktigt att följa hans sista resa, på TV. Låt mig bara få vara lite ledsen. En liten stund bara och så känns det så bra efteråt. Jag vill kunna känna mig delaktig och kunna skryta med att jag kommer ihåg hans död och begravning. Precis som jag har hört under min barndom om JFK och Elvis. Alla visste vad de gjorde just den dagen dessa dog och begravdes och kommer ihåg det som om det vore igår. Nu är jag med i den klubben liksom. Jag har tittat, känt med familjen och gråtit.
Jag vill bara inte bli störd under tiden.
Eller bli och bli.. störd är jag nog kanske redan.
.
Under två timmar när jag bänkade mig framför Tv´n för att zappa mig fram till CNN för att se Michael Jacksons begravning. LIVE. Just då, blev lillkillen hungrig, nödig, leksugen, törstig. You name it och han var det.
Jag vill inte bli störd när jag lipar. Eller fäller en tår. Jag vill sörja i fred.
Jag sörjer en man, som jag inte känner och som bara är just det - en man. Visserligen en superkändis, men ingen som man kände precis och ingen som jag känt mig särskilt intresserad av tidigare. Men nu känns det plötsligt oerhört viktigt att följa hans sista resa, på TV. Låt mig bara få vara lite ledsen. En liten stund bara och så känns det så bra efteråt. Jag vill kunna känna mig delaktig och kunna skryta med att jag kommer ihåg hans död och begravning. Precis som jag har hört under min barndom om JFK och Elvis. Alla visste vad de gjorde just den dagen dessa dog och begravdes och kommer ihåg det som om det vore igår. Nu är jag med i den klubben liksom. Jag har tittat, känt med familjen och gråtit.
Jag vill bara inte bli störd under tiden.
Eller bli och bli.. störd är jag nog kanske redan.
.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)