Robinsonfinal och jag sitter med spänning för att se vem som koras som den ultimata vinnaren.
I den spännande sista och helt avgörande tävlingen skulle man:
- Göra upp eld
- Hugga av en kokosnöt och hälla upp kokosmjölken i en kruka.
- Svara på frågor om saker som hänt under Robinsontiden.
- Paddla och klättra lite.
- Samla ihop pusselbitar som man sedan skulle lägga ihop till ett komplett pussel.
Jag kan göra upp eld (på spisen) varje dag (och kan t.om. koka ris).
Bryter mig in i både en och två komjölkspaket varje dag och klarar av att hälla upp den i glas utan att spilla.
Jag får dagarna i ända frågor som; var lade jag mina byxor?
När handlade vi senast? När köpte du den klänningen? Och varje gång kan jag stolt besvara varende fråga korrekt, nästan utan betänketid!
När vi var små paddlade vi i Immeln under en vecka och klättra kan jag!(Görs dagligen - över klädhögar, skor, ryggsäckar och verktyg på golvet).
Vårt spindelmannenpussel har jag lagt ihop med min son v ä l d i g t många gånger och slår rekord i snabbhet för varje gång.
Känner mig redan som en klar vinnare, så varför inte anmäla sig till Robinson 2010?
För, hur svårt kan det egenligen vara?
.
lördag 30 maj 2009
onsdag 27 maj 2009
Globetrotter
Vi funderar på att åka iväg på en härlig kääärlekssemester min man och jag, alternativt en kärlekshelg. Ja, åtminstonde hoppas vi på att komma iväg hemifrån -några timmar.
Vi drömmer oss bort till Florens, kanske Rom eller varför inte Paris? Fast Stockholm är ju ganska nära och sedan är plötsligt Köpenhamn ett alternativ.
Mmm...jag ser verkligen framemot några timmars egentid på Öresundståget och en romantisk "2 röde pölser med bröd - meny" hos Pölsemanden vid Hovedbanegården!
Vi drömmer oss bort till Florens, kanske Rom eller varför inte Paris? Fast Stockholm är ju ganska nära och sedan är plötsligt Köpenhamn ett alternativ.
Mmm...jag ser verkligen framemot några timmars egentid på Öresundståget och en romantisk "2 röde pölser med bröd - meny" hos Pölsemanden vid Hovedbanegården!
söndag 24 maj 2009
Grått eller slingor
Jag är b a r a 36 år.
En ålder som är ganska behaglig.
En ålder som är sådär - lagom.
Man är mittimellan att vara ung/dum och "lite äldre"/erfaren.
Har man tur får man ibland lov att visa legitimation på Systembolaget (det hände mig, fast det var ju några år sedan).
Man kan få lov att känna sig lite småberusad av en enkel öl och fnissa ihop med sina väninnor utan att andra tittar skumt på en.
Samtidigt kan man känna sig vis och vuxen när man planerar semester ihop med sin man och berättar för sina barn om hur det var förr i tiden när mobiltelefonen inte fanns.
Ung, fast ändå inte. Gammal, fast ändå inte.
Utseendemässigt börjar saker dock att sakta förändras åt det "lite äldre" hållet.
Några saker på kroppen hänger lite löst och rynkor som man tidigare trott berodde på att man kisat för solen visar sig vara rynkor pga åldern.
Idag upptäckte jag även mitt allra första GRÅA HÅR!! Ett fint litet tjock hårstrå bara låg där tillsammans med mina mörka strån. Som för att retas lite. Det var verkligen en chock. Allvarligt! Visst ser jag att andra i min omgivning börjar "gråna" lite. Det hör ju till. Men det är ju ANDRA. Det ska liksom inte hända mig!På något sätt känns det som det ultimata beviset för att jag skall lägga ungdomen åt sidan och koncentrera mig på att vara vuxen. Mogen. Allvarlig. Seriös. Gråhårig.
Den värsta chocken har nu lagt sig och jag har kommit fram till att det inte betyder något. Helt ärligt, vad gör ett litet grått hårstrå?
Varför denna fåfänga? Jag tycker man borde bry sig om andra mer viktiga saker här i livet. Såsom miljön, engagera sig i EU-valet och bry sig om hemlösa.
Jag har för övrigt funderat på att färga håret. Bara för att piffa upp mig lite till sommaren.
En ålder som är ganska behaglig.
En ålder som är sådär - lagom.
Man är mittimellan att vara ung/dum och "lite äldre"/erfaren.
Har man tur får man ibland lov att visa legitimation på Systembolaget (det hände mig, fast det var ju några år sedan).
Man kan få lov att känna sig lite småberusad av en enkel öl och fnissa ihop med sina väninnor utan att andra tittar skumt på en.
Samtidigt kan man känna sig vis och vuxen när man planerar semester ihop med sin man och berättar för sina barn om hur det var förr i tiden när mobiltelefonen inte fanns.
Ung, fast ändå inte. Gammal, fast ändå inte.
Utseendemässigt börjar saker dock att sakta förändras åt det "lite äldre" hållet.
Några saker på kroppen hänger lite löst och rynkor som man tidigare trott berodde på att man kisat för solen visar sig vara rynkor pga åldern.
Idag upptäckte jag även mitt allra första GRÅA HÅR!! Ett fint litet tjock hårstrå bara låg där tillsammans med mina mörka strån. Som för att retas lite. Det var verkligen en chock. Allvarligt! Visst ser jag att andra i min omgivning börjar "gråna" lite. Det hör ju till. Men det är ju ANDRA. Det ska liksom inte hända mig!På något sätt känns det som det ultimata beviset för att jag skall lägga ungdomen åt sidan och koncentrera mig på att vara vuxen. Mogen. Allvarlig. Seriös. Gråhårig.
Den värsta chocken har nu lagt sig och jag har kommit fram till att det inte betyder något. Helt ärligt, vad gör ett litet grått hårstrå?
Varför denna fåfänga? Jag tycker man borde bry sig om andra mer viktiga saker här i livet. Såsom miljön, engagera sig i EU-valet och bry sig om hemlösa.
Jag har för övrigt funderat på att färga håret. Bara för att piffa upp mig lite till sommaren.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)