Grått eller slingor

Jag är b a r a 36 år.
En ålder som är ganska behaglig.
En ålder som är sådär - lagom.
Man är mittimellan att vara ung/dum och "lite äldre"/erfaren.
Har man tur får man ibland lov att visa legitimation på Systembolaget (det hände mig, fast det var ju några år sedan).
Man kan få lov att känna sig lite småberusad av en enkel öl och fnissa ihop med sina väninnor utan att andra tittar skumt på en.
Samtidigt kan man känna sig vis och vuxen när man planerar semester ihop med sin man och berättar för sina barn om hur det var förr i tiden när mobiltelefonen inte fanns.
Ung, fast ändå inte. Gammal, fast ändå inte.

Utseendemässigt börjar saker dock att sakta förändras åt det "lite äldre" hållet.
Några saker på kroppen hänger lite löst och rynkor som man tidigare trott berodde på att man kisat för solen visar sig vara rynkor pga åldern.
Idag upptäckte jag även mitt allra första GRÅA HÅR!! Ett fint litet tjock hårstrå bara låg där tillsammans med mina mörka strån. Som för att retas lite. Det var verkligen en chock. Allvarligt! Visst ser jag att andra i min omgivning börjar "gråna" lite. Det hör ju till. Men det är ju ANDRA. Det ska liksom inte hända mig!På något sätt känns det som det ultimata beviset för att jag skall lägga ungdomen åt sidan och koncentrera mig på att vara vuxen. Mogen. Allvarlig. Seriös. Gråhårig.

Den värsta chocken har nu lagt sig och jag har kommit fram till att det inte betyder något. Helt ärligt, vad gör ett litet grått hårstrå?
Varför denna fåfänga? Jag tycker man borde bry sig om andra mer viktiga saker här i livet. Såsom miljön, engagera sig i EU-valet och bry sig om hemlösa.

Jag har för övrigt funderat på att färga håret. Bara för att piffa upp mig lite till sommaren.