Konstigt

Ibland kan man undra hur man är funtad som människa. Man vill ha det man inte får och om man lyckas få det man så ivrigt önskat blir man tveksam till om det skall behållas? Jaga, bli jagad. Fånga, släppa. Få fast, lossa greppet. Lockigt vill har rakt, vit vill ha svart. Vad är rätt? Vad vill man ha? Allt och ingenting. Kakan och kon och båset. Kan det bero på gräset som är grönare någon annanstans?

Konstigt.

Underbart!

Skön dag. Glada barn. Familjefika. Stugan. Fotboll. Bästa vänner. Solsken.

Ibland är det väldigt enkelt att tycka att livet är underbart!

Återfödd

Det tar tid att hitta sig själv. Man är där man är, inte så menat. Men det tar tid att hitta sitt nya jag och jag tror faktiskt att jag efter ett bra tag hittat mig! Det tog tid, lite drygt ett år. Men nu är jag äntligen här och det känns bra, oerhört lyckligt, underbart bra. Det är som att vakna upp efter en lång natts sömn där man drömt en massa. När man vaknar upp kommer man ihåg vissa delar från drömmen medan andra delar är diffusa. En del känns solklart och man kan se saker på ett helt nytt sätt. Så känner jag nu.. Äntligen!

Nytt år, nytt liv, ny blogg!

Jag känner att jag blir testad. Till absoluta maximum. Efter att man numera bor själv och ska ta hand om allting är det som om någon högre makt sitter med en knapp och tar sönder pryl efter pryl i mitt hem. För att jag liksom riktigt ska få jobba. Lida. Eftersom jag är tjej. Så känns det.
För det är inga typiska tjejgrejer som går sönder.

Det började någon dag efter att jag övertagit huset på riktigt. Då började skruvarna i köksluckorna plötsligt att lossna. En efter en. Först på luckorna nere. Sen en kväll fick jag ducka för en av luckorna som kom flygande uppifrån. Gäller att ha reaktionsförmåga. Badrumsspegeln stod jag också med i handen en vacker morgon. Det enda jag tänkte på var att spegeln inte skulle gå sönder för att undvika 7 års olycka. Lite gick den sönder, kanske bara blir 2-3 år med otur då men jag kan leva med det. Sen var det kökskranens tur. Visserligen har den läckt tidigare också men plötsligt läcker den som aldrig förr.

En stressig morgon där alla minuter är noga beräknade stod jag oförberedd med dörrhandaget till källaren i handen. Det har alltid känts stabilt, men när jag undersökte det lite närmre såg jag att en terrorist varit och dragit ut den lille lille skruven som sitter i. Fixar det.
Morgonen efter stod jag med bildörrens handtag i handen! Vad händer?? Vad är det med dessa handtag? Nu får jag krypa in i bilen genom passagerarsidan. Inte så jobbigt om det bara är jag själv som ska in bilen, däremot lite värre när man smidig som ett kassaskåp samtidig måste krypa över en bilbarnstol och lyfta in ett barn i efterhand, och kränga sig över barnet och stänga dörren.
Men jag ska vinna över detta handtagsfenomen också. Vem det nu än är som sitter och trycker på gå-sönder-knappen så kommer den att förlora!

Jag ska fixa brännaren också och pelletsen, bära och släpa! Fixa och laga!
Med hjälp av min nya fixarbok för tjejer finns det inget som hindrar mig. Tjejer kan. JAG kan!



.